Aug 2019

7. aug, 2019

Nu har hela semestern snart gått.. Vi har tränat tre dagar i veckan när inte värmen varit för svår. Den träningen vi lägger nu är grunderna för det som man kan träna mer på i höst. Det finns massor att träna, bara fantasin stoppar en. vi har farit och flängt och lärt oss mycket mer genom att titta på andra. Både bra och dåliga knep.

Vi har varit två svängar i Ullared... när vi ändå körde förbi..

Nu blir det Ronneby i helgen där jag ska träffa min brors barnbarn och på vägen hem ska jag hälsa på ett par kompisar som jag inte träffat på ett tag. Ska bli kul både och. Snart kallar jobbet också och helgerna är uppbokade för mer kul saker så.... inte konstigt man blir trött ibland. I september är det 50 årsjubileum för ungdomsgården! Ska bli jättekul. Vi träffas och gör saker ihop ett par gånger om året när någon får ideer om något vi kan göra. Jättetrevligt och kul.

29. aug, 2018

SM

Vi har varit i Ronneby på SM i bruks lydnad och en massa andra grenar,

Jag stationerade mig i patrullhundslägret. Där var det positiva ligan hela tiden. Inte en sekund någon var sur eller otrevlig. Alla grillade och åt tillsammans varje dag. Lite träningstips fick jag med mig i bagaget. Idén om en ny boll fick jag också...... frågan var bara om herren skulle tycka den var kul... Jag hotade med Ann om han inte tyckte om den... Han älskade den!

Jag var med ute på patrullstigen på fredagen och tittade på spåret i lördags. Det värsta var att när vi var på väg upp mot spåret så öppnade himmelen sig. Det var ett helt Niagarafall på direkten. Vissa har tur så det blev uppehåll till det blev spårdags.

På söndagen åkte vi till Ronneby och precis när vi kom så var det ett Lommaekipge som gick lydnaden.

Första SM:et och jättenervös. Vem är inte det? Men hon gjorde det bra! Se bilderna. Hon blev 10a och maken 4a. Han har så ont i sitt ben och går med krycka så att han fixade det är fantastiskt. Bra jobbat båda två! Sedan gick vi och shoppade hos Anders hos Mera Dog.  Köper jag ingen burkmat blir en fyrbent herre, där hemma, sur.

Veckan innan pratade jag med maken om att jag inte hört av en tjej på jättelänge. Saknar hennes glada jag. Och vem dök inte upp där.... jo hon. Lika glad och positiv.

Jag kollade skyddet lite men det var svårt att se för alla huvuden. Men så är det, ibland ser man inte så bra. Jag tittade på lydnaden när det var min kompis tur. Har man en glad hund med mycket humor så kan det bli hursomhelst... speciellt om man vill göra 100 saker på en gång. Alltså... ligg blev halvsitt och stilpoäng av domaren men 0 i protokollet. Han nollade ett moment till men det andra gick bra. Ingen topp tio placering i år. Hund och förare tog det med ro. 

Tyvärr fick jag inte se CaniCross för han åkte hem på lördagen. När han ringde var han  ganska uppgiven efter att några hade bråkat med honom om allt från burstorlekar till att hunden var för mager och att hundarna skällde etc. Från onsdag till lördag. Han hade en anvisad plats och han och hustrun var där föra att visa och låta folk prova. En del människor har bara kul om de kan förstöra för andra. Hota och kränka. Det är ju knappast en bra värdegrund. Killen har godkända burar, fläkt i kärran och veterinärbesiktigade hundar. Han lever för dem. Jag känner honom och såg fram emot att träffa honom där. Så visst är jag arg och besviken över detta. Det var det trista på SM.

Annars var det toppen och jag riktar ett varmt tack till campinggänget, för en jättetrevlig helg.

 

 

 

19. aug, 2018

Semestertid har det ju varit. Vi är ett gäng som gick ihop och tränade på förmiddagen innan solen attackerade oss. Det gav ju mycket när man bara är några och man kan peta i allt och sätta in nya grejor. Vi har tränat utställning med dem som behövt det och det ser riktigt bra ut nu. Lugnt och behärskat och med lätta små knep flytta hunden utan att dra i ben och stöka till det. De ska klara full hantering och tandvisning och tycka att det är helt okay. De klarar det med glans och förarna är lugna och behärskade och vet vad som väntas. Väl förberedd och vältränad så blir det bra. Faktiskt är de jätteproffsiga nu. Kul att titta på dem i action.

Domarna slår ner på att man grejar för mycket och stirrar omkring så hunden blir lika stirrig.De kan inte se något bra i den situationen.De slår också ner på när man bara stuffar in med hunden och inte hjälper den ett dugg, utan lämnar den i sticket i ringen. Den gör inte sitt bästa för den vet inte vad den ska göra. Den ser bara eländig ut. Knappast lönt att betala nästan 400 för att gå ut och klydda till det. Det ger inga meriter.

Härav lovade jag att haka på till Askersund. Och passa på att hälsa på folk jag känner. Sagt och gjort...

Det började med att inte båda hade semester... då fick vi vänta att köra till vid halv två. Det gick ju bra det med. Det fanns en vädervarning med kraftig blåst och fallande träd på vägen... Hur kul är det....

Nu var det ju så att ett par körde på förmiddagen istället. Vi skulle inte till samma ställe heller. De berättade om hur det var och det var inte kul alls. Ibland har man tur ändå och vi lyckades komma efter stormen. så det var lugnt för oss. väl på plats blev det god mat och lite pratande några timmar inna sängen kallade. Nästa dag blev det träff med många människor och hundar. En del hundar bara ÄR och har DET. Den helt ljuvliga veteranen från Sweitz på 13 år var bara fantastisk. I så bra skick. Han var ju en riktig myspys kille också och brydde sig inte så mycket om allt runt omkring. Minns jag rätt så var han räddninghund i sina glans dagar. Hans kompis i familjen var också räddningshund. Ägarna var lika trevliga de med. På lördagen var det gemensam middag och högt i tak. Petra berättade för Philip att hon ville att jag skulle titta på allt hon såg på vägen,(Det var det mesta från fin natur till tranor) jag svarade att jag kunde inte titta på det när jag kör. Philip förstod mig precis. Han satt i samma sits. Med andra ord så missar man mycket när man kör. Får väl bli en självkörande bil nästa gång. Det var en helg i full fart och massor av skratt som man kan leva på länge. Varmt tack till er vi hälsade på och fick så trevliga mottaganden. Det är mycket uppskattat.

26. nov, 2017

Träningen är nerlagd just nu. Det bara regnar och regnar ännu mer....

Influenserna är flera på gång och ska man nu ha det så ta alla på en gång...så är det överstökat 6-7 veckor senare!! 

Det sägs att vintern blir jättekall i år. som 2012-2013. Då var det kallt!! 20 minusgrader ibland. Täckena är redo här. Flistäcken och kraftigare övertäcken vid behov. Det blir inget vara ute länge då. Min S.t Bernhard tyckte inte det var så kul i kylan, T.o.m han frös så det fick bli fleecefilt under täcket som hängde ner och skyddade lite. Så var beredda för kyla. 

1. okt, 2017

Vilken vecka!!! Det har varit mycket denna veckan med allt som händer runt omkring. MEN vi har tränat i torsdags och vårt ena ekipage blir bara bättre när vi lagt om träningen och föraren insett attt INGENTING fungerar UTAN KONTAKT. skillnaden är markant på en vecka. Hunden är vuxen så han begriper ju fort. Positiv träning tycker alla om. En hund var så glad och pigg så det kändes över hela planen. Han har ju varit rejält sjuk så det tar så klart tid att bli på topp.

En ägare har stukat benet kraftigt så det är ju lite kört att träna hund. hon ska bara träna benet.

En hund i spåret och han gick i kärnan, precis som det ska vara. Han begriper inte riktigt varför man inte får ta en och annan kaninlort också.... men någonstans så vet han att det är fel. min tro är att det är när han tycker spåret är för enkelt. Vi är ju inte överens om hur mycket man ska klara. Frågade man honom så kan han ALLT. Frågar man mig så kan han inte det och vi tar oss fram med små steg och lyckas varje gång. Sedan kan man öka...

Vår lilla Alice, 11 år, som vi sponsrar, har startat i hoppklass 2 för första gången i Växjö igår. Hon vann. Igen!! Att se henne och Wille ihop är en fröjd. De är ett superteam. Alice är väldigt duktig på handling och har koll på läget. Men äpplet faller inte långt från päronträdet! Mamma går inte heller av för hackor i samma sammanhang.