16. sep, 2012

V 37

Den här veckan har sorgen drabbat oss.... igen.

I somras lämnade Tella oss i stor sorg. En gullig tik som inte gjorde så mycket väsen av sig.Hon bara fanns... alla gillade Tella. Hon gick med allt och alla. Hon var med oss sina sista år.

 Nu har Nero har lämnat oss i stor sorg. Han har varit längst i gruppen.Han kom som en virvelvind, ung och busig och gick som den gentleman han blev, lugnt och stilla.Han var den självklara ledaren i gruppen och backade gärna upp de osäkra hundarna. 

Tack Tella och Nero för att vi fick lära känna er.

Vi har tränat lite på sparlåga i torsdags och spårat på söndagen. De två juniorerna gick motivationsspår och de andra gick sina. De tyckte det var kul att komma igång igen.Två av dem går lite längre spår och två går lite kortare. En går bara på gräs.Hon tänker inte sänka sig till nivån och gå ut i stubbåker. Hon har gjort det en gång och då gjorde hon klart att detta tänkte hon bara inte göra om... En hade så bråttom i spåret så han tog nästan musten ur sig. Då gäller det att hänga med. Det blir nog lugnare nästa vecka...

Vi fikade efteråt, och det finns alltid kaffe till någon som kommer och kikar på vad vi gör.....